hästens bön
''Tag mig ej från min moders sida är som nyfött föl jag går. Vänta med att på min rida till mitt fjärde levnadsår.
På min rygg ska jag dig bära i galopp på solskensritt. Men tillbaks till stallet, kära, låt mig då få gå i skritt. Ge mig foder, rykt och vatten, ha tålamod om jag är stygg. Och i den kalla vinternatten, lägg ett täcke på min rygg.
Rengör sadel, träns och rem, för ej oljud i mitt stall. Tänk på att det är mitt hem, stäng min dörr mot vinden kall.
Jag vill leva för dig bara, om min bön du nu förstår. Då ska jag föralltid vara din bästa vän i många år. Och när min levnads slut är nära, tag mitt liv med en vanlig hand. Led mig sista biten, kära, till hästens evigt gröna land''
På min rygg ska jag dig bära i galopp på solskensritt. Men tillbaks till stallet, kära, låt mig då få gå i skritt. Ge mig foder, rykt och vatten, ha tålamod om jag är stygg. Och i den kalla vinternatten, lägg ett täcke på min rygg.
Rengör sadel, träns och rem, för ej oljud i mitt stall. Tänk på att det är mitt hem, stäng min dörr mot vinden kall.
Jag vill leva för dig bara, om min bön du nu förstår. Då ska jag föralltid vara din bästa vän i många år. Och när min levnads slut är nära, tag mitt liv med en vanlig hand. Led mig sista biten, kära, till hästens evigt gröna land''
Kommentarer
Postat av: Fanny
fin dikt!:D
Trackback
